Om du känner dig nedstämd eller deprimerad, då är du inte ensam. Depression räknas som en folksjukdom och drabbar människor i olika åldrar. Ungefär var tredje kvinna och var fjärde man riskerar att drabbas av depression någon gång i livet.

Depression eller nedstämdhet? Båda begreppen används och det finns ingen tydlig gräns mellan dem. Nedstämdhet ses som ett lättare tillstånd medan depression är klassad som en psykisk sjukdom.

Orsaken till depression är oftast en kombination av yttre och inre faktorer. Till yttre faktorer räknas omvälvande livshändelser som en förlust av någon som står nära eller att du själv eller någon nära drabbas av allvarlig sjukdom, förlust av jobbet, av bostaden, ekonomiska problem etc. Även långvarig stress och infektionssjukdomar som t.ex. Covid-19 kan leda till depression . Till inre faktorer räknas medfödd sårbarhet.

Symtom som kan förekomma i samband med depression är nedstämdhet, trötthet och orkeslöshet eller att tappa lusten för att göra saker som tidigare känts roligt och stimulerande. Det kan också vara svårare att hålla fokus eller att koncentrera sig, vardagliga sysslor kan bli svårt att orka med även de sysslor som tidigare skett med automatik, Andra vanliga symtom är grubbel, ångest, irritation, ilska och ibland även självmordstankar.

Depression är en psykisk reaktion men kan också ge fysiska symtom såsom huvudvärk, magsmärtor, smärtor i axlar, nacke och rygg men även minskad aptit, ökat alkoholintag, minskad sexlust och sömnsvårigheter.

Depression kan delas in i tre olika svårighetsgrader – lätt, medelsvår ( eller måttlig) och svår (eller djup). Den som har en lätt depression mår dåligt men kan ändå klara av vardagliga krav och sysslor och det är inte säkert att omgivningen kan se eller förstå att personen mår dåligt.. Den som drabbats av en medelsvår depression har svårt att klara av vardagens krav och sysslor och den närmsta omgivningen märker tydligt att personen mår dåligt. En person med svår depression har svårt att klara av vardagliga krav. Det kan vara svårt att äta, dricka eller sova och det är också vanligt med självmordstankar vid en svår depression.

Om du har ångest, då är du inte ensam. De flesta av oss har någon gång upplevt ångest. Ångest är en helt naturlig reaktion på stress eller stark oro. Hur lätt vi har att drabbas av ångest beror främst på våra arvsanlag. Om vi utsätts för stark stress under en längre tid och kroppens beredskap är hög får vi en ökad känslighet och därmed också en ökad risk att reagera med ångest. Känsligheten för ångest varierar ofta under livet. I tonåren är ångesten ofta mer lättväckt men avtar vanligtvis med ökande ålder.

Ångest är en psykisk reaktion men ger också fysiska symtom. Det som händer är att kroppens alarmsystem sätts i beredskap. Ångest leder till en stressreaktion och stresshormoner frisätts och vars uppgift är att förbereda kroppen för kamp eller flykt. Stressreaktionen kommer från autonoma nervsystemet vilket innebär att det är en omedveten reaktion som vi inte själv kan styra över.

Ångest kan utlösas av situationer som vi uppfattar som farliga, hotfulla eller situationer där vi känner en maktlöshet. Ångest kan även komma av tankar eller känslor som är skrämmande och skapar rädda. Känslor av skam eller skuld kan också trigga i gång ångest liksom rädsla för att bli övergiven. Vi kan även drabbas av ångest om vi har högt ställda krav på oss själv eller från andra. Går vi ständigt med en rädsla av att få ångest kan denna rädsla i sig utlösa ångest och kan leda till en ond cirkel. Ångest väcks lättare om vi ständigt bär med oss någon form av oro.

Upplevelsen av ångest skiljer sig från person till person och kan upplevas allt från en diffus oro eller rastlöshet till starka kroppsliga symtom. De symtom som brukar uppträda vid ångest är en känsla av hopplöshet eller vanmakt, en upplevelse av att ”inte orka stå ut”. Eftersom kropp och psyke hänger intimt samman ger ångest också kroppsliga symtom. som t.ex. en pirrande känsla i kroppen, tryck över bröstet, andnöd, hjärtklappning, darrningar, illamående eller yrsel. Att uppleva ångest känns obehagligt och kan skapa rädsla, ibland en rädsla för att dö. De kroppsliga symtom vi får av ångest är helt ofarliga även om det inte känns så i stunden. I allra flesta fall avtar ångestattacken efter en stund men kan avta snabbare om du tränar dig i att ta det lugnt, acceptera din ångest och stå ut i stunden. På sikt bidrar denna träning i att du blir mindre sårbar för ångest.

Att prata om din ångest kan ge lindring. Trots att det är vanligt med ångest är det få som vågar prata öppet om sin ångest. Ångest förknippas ofta med skam och många känner sig ensamma med sin oro och sina tankar. Det finns ett stigma kring psykiska åkommor vilket kan göra det svårare att acceptera eller prata om sin ångest. Om du vågar prata med andra om din ångest blir det lättare att hantera och acceptera den. De allra flesta har någon gång upplevt ångest. Fråga hur andra upplevt att ha ångest och berätta hur du själv upplever det.

Du kan lära dig att själv hantera din ångest genom att sätta fokus på något annat hos dig själv eller omkring dig. Är du intresserad av Mindfulness kan detta vara en bra metod för att hantera ångest. Mindfulness innefattar bl.a. enkla andningsövningar som till exempel att fokusera på sin andning och känna efter hur denna känns i kroppen vid in- respektive utandning. Att sätta fokus på andningen en stund kan bidra till att få ner stressnivån och därmed minska ångesten. Fysisk aktivitet kan också vara effektivt för att minska stress, oro och ångest. Att röra gärna sig en stund varje dag och se till att få tillräckligt med sömn motverkar både stress och sårbarhet för ångest. Om du tränar dig i att ta det lugnt och acceptera ångesten när den kommer går det lättare att få en ångestattack att avta. Det är också bra att läsa på om ångest eftersom ju mer vi vet om ångest desto lättare är det att acceptera och hantera den och dessutom minskar sårbarheten för ångest.

Låt inte din ångest begränsa ditt liv. Om du upplever att du inte kan hantera din ångest och att din ångest påverkar din vardag då är det bra att söka hjälp. KBT är en metod som har visat goda behandlingsresultat för olika ångesttillstånd.

Här finner du fler blogginlägg

Kognitiv Beteendeterapi (KBT)

KBT utgår ifrån att våra tankar, känslor och handlingar är inlärt och att dessa går att påverka och förändra. Barndomen är en betydelsefull period där många beteenden formas och detta sker som regel genom så kallad positiv eller negativ förstärkning. Ofta handlar det om rädslor som vi hanterar genom att undvika vissa situationer. När vi utforskar våra tankar och känslor kan vi våga testa nya sätt att tänka vilket kan leda till nya sätt att hantera olika situationer i livet. Genom KBT skapas en större medvetenhet om oss själva och varför vi handlar på ett visst sätt och när vi lår oss nya beteenden och ser att dessa får positiva resultat kan detta öka vår inre säkerhet.

KBT är klassad som en evidensbaserad terapimetod vilket innebär att det finns en tillräcklig mängd forskningsresultat som säkerställer att metoden är effektiv. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, rekommenderas KBT som en behandlingsmetod.

I KBT finns ett tydligt fokus för varje terapisession och sessionen inleds med att klient och terapeut kommer överens om vad som ska stå i fokus samt vilket mål eller förändring terapin ska leda till. Detta ger ett effektivt utnyttjande av tiden men blir även ett underlag inför utvärdering av terapin.

KBT är ett samarbetsprojekt mellan klient och terapeut, dvs att klienten deltar aktivt i sin behandling. Behandlingen kan till exempel innefatta kartläggningar, övningar och experiment där klienten tränar nya beteenden på egen hand eller tillsammans med sin terapeut.

KBT inriktas främst på här-och-nu. Ibland kan det vara betydelsefullt att förstå hur en problematik har uppkommit, eller att samtala om traumatiska händelse i det förflutna. Hur livet påverkat oss på olika sätt kan vi inte bortse ifrån men tyngdpunkten i KBT ligger alltid på här-och-nu och hur man skapar förändring i sitt dagliga liv.

KBT är transparent och det finns ingen dold agenda. Den som behandlas med KBT har rätt att få veta varför terapin är upplagd på ett visst sätt samt vilket forskningsstöd valda behandlingsmetoder har.

KBT kan bedrivas som individuell terapi, som par- eller gruppterapi samt i form av Internetterapi.

KBT hjälper många människor med olika typer av problematik men dock inte alla. Det kan inte ges några garantier för ett lyckat resultat. Det finns ett gott forskningsstöd avseende effekter av KBT som visar metoden hjälper många människor med olika typer av problematik men det finns alltid någon eller några som inte får önskvärda resultat av sin behandling. Därför är det viktigt med regelbunden avstämning av terapin för att få svar på om terapin fungerar eller inte. Uppnås ingen förbättring kan eventuellt annan metod prövas, alternativt byta terapiform.

Som behandlare har jag fokus på kompetens, etik och säkerhet. Varje terapeutisk åtgärd bygger på noggrann analys och bedömning av problem och livssituation, alltid med klientens bästa i centrum. Terapin genomförs med informerat samtycke och valfrihet, vilket innebär att alla behandlingsåtgärder föregås av information om åtgärden samt att planering av åtgärder sker i samråd med klienten. Som klient ska Du känna sig trygg med att jag som terapeut behandlar de tillstånd som ligger inom mitt kompetensområde och vid behov hänvisar jag till annan behandlare eller vårdinrättning, Du kan även känna dig trygg med att jag har tystnadsplikt. Min kompetens som terapeut upprätthålls med kontinuerlig handledning och fortbildning.

Här finner du fler blogginlägg.